fredag 31 januari 2014

Hinduismen - tankar



Den avlidnes själ, ātman, dör aldrig utan föds ständigt på nytt. Är människan god i detta liv kommer hon att återfödas i en högre kast i nästa liv. Och om hon är ond kommer hon att återfödas i en lägre kast. Detta skulle kunna vara en anledning till att självmord är vanligt bland hinduer.

Jag tycker inte att det är så bra med kastsystemet för det delar in samhället i grupper när alla borde vara lika mycket värda. Det är ett bra tankesätt med att om man är god då får man bra karma och återföds i ett högre kast och tvärtom för ond och dålig karma. Detta skulle ju få människor att vara snällare emot varandra och göra världen till ett bättre ställe, men det är inte bra att folk tänker: nejmen nu har jag ju varit jätte god emot massa människor, men om jag råkar göra någonting dåligt nu så kommer jag att få dålig karma... Men då är det kanske bäst att jag tar livet av mig för att få komma in i ett högre kast när jag återföds.

måndag 27 januari 2014

Solen (NO uppgiften jag har gjort med Emma Johansson)

Här ska vi berätta om varför vi behöver solen för att leva, hur solen själv överlever och vad solen är för något. 

Solen, det är tack vare denna himlakroppen som vi överhuvudtaget kan leva på jorden. Mätt tvärs över så är solen mer än hundra gånger så stor som jorden i storlek. Liksom andra stjärnor är solen ett hett klot av gas gjord utav mest väte. Solytan, som också kallas fotosfären, är alltså ingen markyta utan ett gasskikt. Forskare har beräknat att temperaturen vid ytan är ungefär 5800°C och temperaturen längst inne i solen är femton miljoner grader.


Fotosfärens undre gräns är gränsen för hur långt vi kan se in i solens gasklot. På solytan kan man se ett slags mörka partier som kallas solfläckar. De dyker upp och försvinner efter en tid, men man har sett att antalet solfläckar ibland ökar till en topp. Efter en topp minskar antalet solfläckar igen till ett minimum med nästan inga fläckar alls. Därefter ökar antalet igen. Topparna kommer ganska regelbundet med 11 års mellanrum. En sådan elvaårsperiod kallas en solfläckscykel.
   
Då undrar ni kanske varför solen inte helt enkelt svalnar? Att solen inte svalnar beror på att det pågår kärnreaktioner där inne. De innebär att väte omvandlas till helium och utger en oerhörd massa energi som håller eld/gas klotet vid liv. 

Solstrålarna som skickas ut ifrån solen värmer upp våran atmosfär och gör det möjligt för oss att leva på jorden. Tack vare att jorden ligger på sin plats den har i mjölkvägen så har vi fått ett guldläge med rätt balans emellan värmen ifrån solen och kylan ifrån rymden. De andra planerna omkring ''våran'' sol har tack vare deras distans till den mycket olika klimat som är mycket mer extremare än våra. T.e.x Under ungefär halva Uranus banan får nordpolen hela tiden solljus och det är sommar norr om ekvatorn. Sommaren följs av en 42 år lång vinter med norra halvklotet ständigt i natt eftersom det är vänt bort från solen.

Vissa ställen är varmare än andra, ekvatorn är strecket som går på ungefär mitten av jorden och där är det som varmast. Så ju närmare landet är till ekvatorn desto mer tropiskt klimat får det. Detta ändrar sig dock lite när de olika årstiderna börjar/slutar, p.g.a att jordens axel lutar så kommer den delen som lutar mest åt solen ha det närmare till solstrålarna och då ha varmare väder (sommar).
Den delen av jorden som lutar mest ifrån solen har det längre till solstrålarna och därför kallare väder (vinter). Om vi inte skulle ha olika årstider så skulle det ha varit väldigt annorlunda att bo på jorden än vad det är med årstiderna och de olika delarna/länderna skulle bli tvingade att anpassa sig till klimatet. Transporterna över hav och med flygplan skulle ökat drastiskt för alla de olika varorna och inte minst maten som inte kan odlas/framställas i just det klimatet men ändå behövs måste fram till invånarna. Jorden skulle troligast inte ens kunna överleva så länge för att alla träd måste ''andas'' in och ut på de olika årstiderna för att göra syre (fotosyntes).



Denna bild är fotograferad genom ett litet teleskop försett med solfilter. Det man kan se är ett flertal solfläckar och solfläcksgrupper på solens yta. Ytterligare ett solfenomen, den så kallade randfördunklingen, är klart synligt. Solens ljusstyrka avtar ut mot ytterkanten, och det är ett tecken på att solen är ett klot av gas som kallnar utåt.






 
Detta foto av solen är taget den 4 november 2003 från satelliten SOHO. Man ser här solen en bit ovanför solytan i ett skikt som kallas kromosfären. Här syns aktiviteterna på solen mycket tydligare än på solytan. Bland annat kan man se ett stort utbrott i högra delen av solen. De ljusaste områdena har de högsta temperaturerna.





 http://sv.wikipedia.org/wiki/Uranus
 www.ne.se/solen
 http://www.ne.se/enkel/uranus