SO lektion sammanfattning 11 feb

Begreppet moksha betyder att man slipper återfödas och samsara är kretsloppet av återfödelse och döden. Om man gör goda gärningar får man bra karma medans om man gör dåliga saker så får man dålig karma. Detta leder till att när man reinkarneras så kommer ens ātman (själ) återfödas som någonting ''dåligt'' om man har gjort dåliga gärningar och därför fått dålig karma.

 T.e.x hundar ses ner på så man vill inte återfödas som en hund, medans kor är heliga djur (även om kon:s mule inte är lika helig för det sägs att shiva satte en förbannelse på den).  En av de största skillnaderna emellan religionerna Buddism och Hinduism är att Buddister tror att man endast återföds som människa medans Hinduer tror att man också kan återfödas som djur.

För att få det bästa möjliga slut på sitt liv som hindu ska man hålla i en kosvans innan man dör för det är den heligaste delen av kon och sedan efter man har fått sin kropp kremerad ska askorna spridas ut i ganges floden. Gangesfloden förknippas med både liv och död för en hindu, detta är för att gangesfloden har en helig roll i hunduismen.
Nästan alla hunduer vallfärdar till ganges för att tvätta sin själ ifrån synder runt en gång om året. Detta gör då mest de hinduer som bor i Indien, det är en norm, helt enkelt en del utav kulturen. Det är som att någon skulle fråga en svensk varför vi sjunger små grodorna runt midsommarstången på våran Svenska högtid midsommarafton, alla kanske inte har ett svar på det för det är bara en tradition som vi har haft sedan vi var små och vi är helt vana vid det. Vattnet kan kopplas till liv för det är tack vare vatten som allting kan växa och leva.
Mina tankar kring kastsystemet är fortfarande likadana som innan: http://josefin-carlsson.blogspot.se/2014/01/hinduismen-tankar.html
Rit är en religiös form utav ceremoni. En fastställd ordning för en förrättning t.e.x en gudstjänst kallas ritual. Symboler är väldigt vanligt inom religion som nästan alltid används vid olika riter, t.e.x kristendomen har ''fisken'' som visar att man är kristen.
                                                                               
Budda är en vanlig symbol för buddismen och är därför avbildad i små och stora statyer som finns överallt att köpa och se i t.e.x Thailand. Nirvana är det högsta målet inom buddhismen och innebär det totala utslocknandet, med andra ord att man är helt fri ifrån begär och självbedrägeri. Den som uppnår nirvana slipper återfödas.

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Moksha & http://www.ne.se/lang/moksha
http://sv.wikipedia.org/wiki/Samsara & http://www.ne.se/lang/samsara

Varför finns religion?, sammanfattning

Filmen berättade om olika religioner och deras plats i våra liv. Sverige är ett väldigt sekulariserat land medans t.e.x Zimbabwe är väldigt religiöst inriktat land. Detta beror på olika levnadsvillkor & hur man mår mm. Människor genom tiden har använt religion för att genomföra sina egna maktbegär och det är därför religion har skapat så mycket krig igenom tiden. Människor kommer alltid vilja vara del av någonting större än sig själva, vare sig det är att vara med i en supportklubb för fotbollslag, att vara fan av ett band eller vara religiös.

Är Pluto en planet?

Vad skiljer den tidigare planeten, numera dvärgplaneten, från de klassiska planeterna?
Svar: Pluto har en mycket elliptisk bana som korsar Neptunus dock är det ingen risk att dessa två krockar. Pluto har inte är ett beteende hos en planet, en planet har en regelbunden omloppsbana runt en stjärna.

Varför bör Pluto inte betraktas som en planet?

Svar:  1992 hittades en till dvärgplanet i en bana utanför Neptunus, sedan dess har över tusen objekt med liknande banor upptäckts. Den största, med det preliminära namnet 2003 UB313, har en diameter som är något större än Plutos. Den har också inte rensat sin omloppsbana på andra himlakroppar.

Finns det anledningar till varför Pluto fortfarande bör betraktas som en planet?
Svar: Den kretsar fortfarande runt solen som alla andra ''klassiska'' planeter i vårat solsystem, bara inte i en regelbunden omloppsbana. Den är också fortfarande en rätt så stor dvärgplanet om man jämför med alla de andra dvärgplaneter som man har hittat.

                               Textsammanfattning om Pluto

Texten handlade om att Pluto inte längre är en del av vårt solsystem och varför det är så. Dels är det för Plutos bana korsar Neptunus bana, alltså är den väldigt elliptiskt.
Pluto upptäcktes år 1930 av forskaren Clyde Tombaughs. Eftersom det var en alldeles ny planet ansåg man att Pluto självklart skulle vara med i solsystemet. Forskare tänkte inte mer på Plutos omloppbana, och fortsatte utforska och forska om rymden. År 1992 hittade en forskare en ny dvärgplanet. Denna var större än Pluto, och då började tankarna om Pluto verkligen skulle ingå i de klassiska solsystemet.
Det hittades även ännu mer små dvärgplaneter utanför Neptunus.
Efter en het debatt om Pluto skulle få ingå i solsystemet så sattes det upp nya regler.
För att det ska få vara en planet i solsystemet måste planeten för det första gå i en omloppsbana kring solen. Den måste även ha tillräckligt med massa för att självgravitationen ska övervinna materialets hållfasthet och skapa det närmaste rund kro.
För att det ska räknas som en klassisk planet krävs det också att planeten måste kunna rensa bort material från sin bana.
Att rensa bort material från sin egen bana klarade inte Pluto, då den inte inte är stor nog. Han har alltså inte tillräckligt med kraft för att kunna göra det.
Pluto upplevde alltså inte alla dessa krav, därför blev det tillslut bestämt att Pluto fick avgå från sin titel som planet i solsystemet.

Källor: https://www.ne.se/rep/astronomi-varför-pluto-inte-längre-platsar

Hinduismen - tankar

Den avlidnes själ, ātman, dör aldrig utan föds ständigt på nytt. Är människan god i detta liv kommer hon att återfödas i en högre kast i nästa liv. Och om hon är ond kommer hon att återfödas i en lägre kast. Detta skulle kunna vara en anledning till att självmord är vanligt bland hinduer.

Jag tycker inte att det är så bra med kastsystemet för det delar in samhället i grupper när alla borde vara lika mycket värda. Det är ett bra tankesätt med att om man är god då får man bra karma och återföds i ett högre kast och tvärtom för ond och dålig karma. Detta skulle ju få människor att vara snällare emot varandra och göra världen till ett bättre ställe, men det är inte bra att folk tänker: nejmen nu har jag ju varit jätte god emot massa människor, men om jag råkar göra någonting dåligt nu så kommer jag att få dålig karma... Men då är det kanske bäst att jag tar livet av mig för att få komma in i ett högre kast när jag återföds.

Solen (NO uppgiften jag har gjort med Emma Johansson)

Här ska vi berätta om varför vi behöver solen för att leva, hur solen själv överlever och vad solen är för något. 

Solen, det är tack vare denna himlakroppen som vi överhuvudtaget kan leva på jorden. Mätt tvärs över så är solen mer än hundra gånger så stor som jorden i storlek. Liksom andra stjärnor är solen ett hett klot av gas gjord utav mest väte. Solytan, som också kallas fotosfären, är alltså ingen markyta utan ett gasskikt. Forskare har beräknat att temperaturen vid ytan är ungefär 5800°C och temperaturen längst inne i solen är femton miljoner grader.

Fotosfärens undre gräns är gränsen för hur långt vi kan se in i solens gasklot. På solytan kan man se ett slags mörka partier som kallas solfläckar. De dyker upp och försvinner efter en tid, men man har sett att antalet solfläckar ibland ökar till en topp. Efter en topp minskar antalet solfläckar igen till ett minimum med nästan inga fläckar alls. Därefter ökar antalet igen. Topparna kommer ganska regelbundet med 11 års mellanrum. En sådan elvaårsperiod kallas en solfläckscykel.

   

Då undrar ni kanske varför solen inte helt enkelt svalnar? Att solen inte svalnar beror på att det pågår kärnreaktioner där inne. De innebär att väte omvandlas till helium och utger en oerhörd massa energi som håller eld/gas klotet vid liv. 

Solstrålarna som skickas ut ifrån solen värmer upp våran atmosfär och gör det möjligt för oss att leva på jorden. Tack vare att jorden ligger på sin plats den har i mjölkvägen så har vi fått ett guldläge med rätt balans emellan värmen ifrån solen och kylan ifrån rymden. De andra planerna omkring ''våran'' sol har tack vare deras distans till den mycket olika klimat som är mycket mer extremare än våra. T.e.x Under ungefär halva Uranus banan får nordpolen hela tiden solljus och det är sommar norr om ekvatorn. Sommaren följs av en 42 år lång vinter med norra halvklotet ständigt i natt eftersom det är vänt bort från solen.

Vissa ställen är varmare än andra, ekvatorn är strecket som går på ungefär mitten av jorden och där är det som varmast. Så ju närmare landet är till ekvatorn desto mer tropiskt klimat får det. Detta ändrar sig dock lite när de olika årstiderna börjar/slutar, p.g.a att jordens axel lutar så kommer den delen som lutar mest åt solen ha det närmare till solstrålarna och då ha varmare väder (sommar).
Den delen av jorden som lutar mest ifrån solen har det längre till solstrålarna och därför kallare väder (vinter). Om vi inte skulle ha olika årstider så skulle det ha varit väldigt annorlunda att bo på jorden än vad det är med årstiderna och de olika delarna/länderna skulle bli tvingade att anpassa sig till klimatet. Transporterna över hav och med flygplan skulle ökat drastiskt för alla de olika varorna och inte minst maten som inte kan odlas/framställas i just det klimatet men ändå behövs måste fram till invånarna. Jorden skulle troligast inte ens kunna överleva så länge för att alla träd måste ''andas'' in och ut på de olika årstiderna för att göra syre (fotosyntes).

Denna bild är fotograferad genom ett litet teleskop försett med solfilter. Det man kan se är ett flertal solfläckar och solfläcksgrupper på solens yta. Ytterligare ett solfenomen, den så kallade randfördunklingen, är klart synligt. Solens ljusstyrka avtar ut mot ytterkanten, och det är ett tecken på att solen är ett klot av gas som kallnar utåt.

 

Detta foto av solen är taget den 4 november 2003 från satelliten SOHO. Man ser här solen en bit ovanför solytan i ett skikt som kallas kromosfären. Här syns aktiviteterna på solen mycket tydligare än på solytan. Bland annat kan man se ett stort utbrott i högra delen av solen. De ljusaste områdena har de högsta temperaturerna.





 http://sv.wikipedia.org/wiki/Uranus
 www.ne.se/solen
 http://www.ne.se/enkel/uranus