torsdag 28 mars 2013

3-Worst case scenario

Om vi fortsätter som vi gör nu så kommer vi vid 2060 ha en havsyta som stigit med över en halvmeter, mer stormar, orkaner och störtregn. På bara några timmar kan en kraftig storm rasera en över hundra år gammal skog. På liknande sätt kan översvämningar, torka och bränder snabbt förändra levnadsvillkoren för hundratusentals människor.
Konsekvenserna som detta har är att stora bitar av land kommer att försvinna under havsytan. T.e.x Holland som redan har problem med vatten kommer att få ännu mer problem med att försöka hålla sitt land över vattenytan. Jag tror att vi måste hitta på ett nytt sätt att skydda oss ifrån den stigande vattennivån. Troligast kommer flera länder som är i risk av att hamna under vattenytan att samlas och hitta på en ny version av murar som dem kan ha runt landen för att stänga ute vattnet.
Murarna måste vara av ett material som det finns mycket av för annars kan inte alla ha råd med att bygga dem. Jag är ganska säker på att även om detta hände skulle flera städer försvinna och det skulle bli många klimatflyktingar. Klimatflyktingarna kommer troligast bli ett utav dem största problemen för att man måste hitta mer boenden och resurser i ett redan trånga områden.

El Niño är en uppvärmning av ytvattnet i de östra delarna av Stilla Havet, alltså vid Sydamerikas västkust. Händelsen infaller vart 4-7 år runt jul, och varar i 12-17 månader.

Monsun som också kallas årstidsvind är vind som orsakas av skillnader i temperatur mellan större hav och kontinenter. Sommarmonsunen blåser från havet in över ett uppvärmt landområde och tar med sig regn, medan vintermonsunen blåser i motsatt riktning när landet har kylts av. Monsunen är kraftigast över södra och östra Asien.

I områden som drabbas av översvämningar kan vattnet orsaka stora skador, exempelvis på bostäder och andra byggnader. Vatten- och avloppssystem kan slås ut, åker- och skogsmark ställas under vatten och broar och vägar förstöras. Även el- och telesystemet kan påverkas och i värsta fall kan dammbyggen raseras.
Under hösten förstärks temperaturkontrasten mellan norr och söder. Temperaturkontrasten är som störst vid polarfronten. Polarfronten är en gränszon mellan varm tropisk luft i ett mycket brett område runt jorden längs ekvatorn och kall luft i områdena kring polerna. På polarfronten bildas lågtryck och lågtrycksaktiviteten brukar öka ju större temperaturkontrasterna är. Detta förklarar varför lågtrycken är oftast intensivare under vinterhalvåret än under sommarhalvåret. Vissa höstar drabbas Skandinavien av våldsamma stormar. Andra höstar är vädret lugnt. Det går inte att förklara varför detta händer, det är helt enkelt en slump.

Naturkatastrofer förekommer ofta och det handlar mest om stormar men översvämningar och jordbävningar är också vanliga.
I framtiden så kommer alla naturkatastrofer att vara mer vanliga i fler delar av världen, större och öka i antal. Om vi fortsätter att behandla miljön som vi gör just nu så kommer det troligast att bli ännu värre än vi någonsin kan tänka oss. Fattiga länder kommer att ha enorma problem med översvämningar och stormar efter som att det är dem naturkatastroferna som kostar mest pengar att städa upp och bygga upp efter. Kanske så kommer vi bli tvungna att starta ett världskonto där varje land får lägga in ett antal pengar om året och varje land får såklart lägga in olika mycket pengar för alla har inte råd att lägga in lika mycket som t.e.x Kina eller USA. Sen kan de använda dem pengarna för att bygga upp och städa efter naturkatastrofer.

Källor: Smhi, ne.se, regeringen.se, sakerhetspolitik.se och klart.se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar