fredag 28 mars 2014

Jordens befolkning


Filmen vi har sett på handlar om jordens befolkning. Befolkningen ökar ständigt. På 1800-talet fick 1 billion personer på jorden och efter det hände den industriella-revolution, då exploderade befolkningen och steg ännu mer på ännu kortare tid. Nu är vi ca 8 miljarder. Ju mer vi utvecklas och får bättre resurser till alla (sjukvård, ekonomi, mat, jobb, skolor mm) desto längre lever vi och behöver vi inte föda 6 barn per kvinna för att ha någon som tar hand om en när man är äldre som det t.e.x var på 1600-talet i Sverige. De tror att populationen kommer att stanna när vi kommer runt 10 miljarder personer. För då kommer vi att ha bättre livsvillkor, mer utav de fattiga länderna kommer att ha utvecklas nog att de kommer ha runt 2 barn i varje familj och medellivslängden kommer höjas.

Vad kan vi göra för att få mer länder att utvecklas?

Hur ska vi göra för att se till att miljön inte tar mer skada ifrån de nya personerna som kommer födas och leva sina liv?

Hur ska vi producera mer mat och vatten till alla? (ont om vatten, går att rena havsvatten men dyrt mm)

torsdag 27 mars 2014

Romantiken

Romantik kallas en riktning inom kulturen från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet. För romantiken var känslan viktigare än förnuftet och fantasin viktigare än verkligheten. Romantikerna intresserade sig för det främmande och utländska och för historien, särskilt det egna landets. Viktigt var också att konstnären upphöjdes från hantverkare till ett skapande geni. Som epok är romantiken framför allt relevant inom konst-, litteratur-, musik-, vetenskaps- och filosofihistoria.


Den italienska och östeuropeiska romantiken inriktade sig framför allt på operan. Därifrån kommer Pjotr Tjajkovskijs som har gjort tre sagobaletter: Svansjön, Törnrosa och Nötknäpparen.

Johann Wolfgang von Goethe var en tysk diktare, författare, poet och naturforskare. Goethe var romantikens främste förgrundsgestalt. Otaliga författare har tagit intryck av hans verk, men en av de mest kända är nog kompositören Ludwig van Beethoven som influerades utav Goethes dikter.
Av hans omfattande verk räknas förutom dikterna och Werther främst dramat Faust. I dramat gestaltas mänskliga existentiella frågor på ett allmängiltigt sätt.
Även om Goethe vanligtvis förknippas med diktkonsten, så ansåg han sitt mest betydande arbete ligga inom vetenskapens område, och han blev en betydande föregångsman inom naturforskningen på flera olika områden


Den mest kända boken som skrevs under romantiken är Frankenstein, skriven av Mary Shelley när hon endast var 19 år. Hälften av alla böcker som skrevs under romantiken skrevs av kvinnor.
 
Frankenstein är en urtypisk roman som representerar romantiken. Den kritiserar vetenskapen och människans ambitioner att härska över liv och natur, den framhäver att känslor står i centrum för allt liv och alla varelser. Även för de som är vanskapta eller utstötta, vilket var också en del av romantiken: tolerans för det okända.
 

tisdag 11 mars 2014

Hur styrs ett land? Hur styrs Sverige?

1. När har vi val till riksdagen? 
 Var fjärde år, vi har val detta året (2014)

2. Vilka får rösta i riksdagsvalet? 
 Alla som har fyllt 18 & över (myndiga) och har Svenskt medborgarskap får rösta i riksdagsvalet.

3. Nämn fakta om riksmötet. 
 Riksdagen samlas till ett riksmöte första tisdagen i oktober. Riksmötet pågår till nästa riksmöte börjar i oktober följande år.

4. Vad gör talmannen? 
Talmannen leder riksdagen 

5. Varför har riksdagen 16 utskott? 
 Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år och naturligt vis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Så därför har de gjort 16 olika utskott för alla olika beslut. 

6. Nämn några utskott. 
Trafikutskottet, Utbildningsutskottet, försvarsutskottet och skatteutskottet.

7. Nämn något om kompromisserna i utskotten. 
Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom inget parti i riksdagen har en egen majoritet.

8. Förklara uttrycket: betänkande. 
När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen.

9. Hur många sitter i Sveriges riksdag?
 349 ledamöter. 

10. Förklara uttrycket: acklamation. 
 Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation.
11. Nämn fakta om voteringar. 

I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning (votering). Voteringen går till så att de ledamöter som säger ja till ett förslag reser sig i sina bänkar. Därefter reser sig de som röstar nej.
12. Vad gör statsministern? 
Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister. Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen.
13. Vad kallas statsministerns medarbetare?
 Ministrar eller statsråd.
14. Vad gör ett departement? 
Ett departement har ansvar för ett speciellt samhällsområde.
15. Ge exempel på ett departement. 
utbildningsdepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och utbildningsdepartementet.
16. Vad innebär en monarki? 
 Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef.
17. Nämn fakta om kungens makt. 
De har ingen politisk makt. Han är bara representerar Sverige.


18. Vilken är kungens viktigaste uppgift?
Representera Sverige som deras statschef. Han tar även emot främmande länders sändebud och genomför statsbesök i andra länder.

onsdag 5 mars 2014

Dödsstraff

En konsekvensetiker skulle nog vara för dödsstraff för att då får offren och offrens familjer en typ utav rättvisa, kanske känna sig säkrare och sov bättre på nätterna om de visste att brottslingen inte kunde göra dem (mer) skada. Det skulle också ta bort chansen för att han gör mer brott och skadar mer personer och personer i deras närhet.

En pliktetiker skulle antagligen säga att dödsstraff är fel därför att döda en människa är både moraliskt fel, olagligt och i de flesta fall går det också emot religionen. De skulle också kunna tänka lite såhär: om vi mördar också är vi lika hemska som dem som har begått brottet, även om det är menat som ''hjälp'' till offret.

Jag tror att en sinneslagsetiker skulle nog tycka att det var både rätt och fel. Man vill väl för offren och deras nära men man dödar ändå en levande människa, även om denna människa har gjort hemska saker.

Ryssland och Ukraina

Viktor Janukovytj som tidigare var president för ukraina har flytt ifrån landet och på så sett övergav sin post efter protestanter har tagit upp majdan-torget i flera veckor och haft flera utbrott av våld med polisen. Ukrainas mäktige granland Ryssland har nu höjt tonläget mot landet eftersom de har hela tiden stöttat Viktor Janukovytj. Den tillfällige presidenten i Ukraina (Oleksandr Turtjynov) säger nu att han är villig att prata med Ryssland men ställer som motkrav att Moskva måste respektera att landet söker närmare band till EU (rapporterar AFP).

Eget resonemang:
Jag tycker att både EU och USA borde försöka ha ett möte med Putin och Ukraina så att de kan diskutera och försöka komma fram till en lösning så att inte fler personer kommer till skada och vi kan undervika ett (större eller mindre) krig. Jag tror att det nästan måste vara båda EU och USA som ber om detta så att Putin faktiskt lyssnar, eftersom att båda är stormakter känns det som att han måste lyssna då och kanske struntar i det annars. Men det är jättemycket olika faktorer som ingår (ekonomi, makt, resurser mm) så det är svårt att veta hur det skulle gå.
Men det beror kanske på om de hotar med något om han inte går med på det, som om EU kanske säger att de inte längre tänker köpa in gas ifrån Ryssland eller ta över hans flotta i Kaliningrad, för då tror jag säkert att han går med på att förhandla. Men det kan också gå så att han tar och hotar tillbaka med krig eller att använda (i värsta fall) atombomber. Jag hoppas verkligen att invånarna utav Ukraina kan få rösta fram en ny president och att dessa röster inte ändras med eller att den nya presidenten bara blir en person som Putin kontrollerar. Kanske något annat land eller personer kan ta hand om röstningen och röstblanketterna så att detta definitivt inte händer.

Källor:
http://www.expressen.se/nyheter/hojt-tonlage-mellan-ukraina-och-ryssland/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/harda-ord-mellan-ryssland-och-ukraina-banar-vag-for-krig_3318774.svd
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18469510.ab

tisdag 4 mars 2014

Värme får material att svälla


Värme
är inte stilla
rör sig hela tiden
vibrerar
utvidgar
olika emellan ämnen
bimetaller
celsius
termometrar


Olika material utvidgas olika mycket i värme, det beror på hur tätt packade atomerna och molekylerna är. I fasta ämnen rör sig atomerna/molekylerna mindre, de vibrerar knappt. Men desto mindre densitet ett ämne har desto mer kan atomerna/molekylerna få plats att röra på sig.
Detta gör så att olika ämnen utvidgar/sväller olika mycket beroende på värmen. T.e.x när bimetall värms utvidgas de två metallerna olika mycket och detta används i bland annat strykjärn. Ju högre temperatur, desto mer rör molekylerna/atomerna på sig.
 

Detta används också i olika sorters termometrar på olika sätt för att kunna mäta hur varmt det är (°C). T.e.x en av de vanligaste typerna utav termometrar är dem som använder sig av ett glasrör med färgad sprit i. När värmen ökar börjar molekylerna/atomerna i spriten att röra sig och utvidgas, vilket gör att nivån i röret stiger och visar att rummets temperatur har blivit högre (varmare). Eftersom att glas är ett fast material utvidgas det inte synbart av det lilla som temperaturen går upp medan spriten som är ett flytande material gör det.


Vad utvidgar sig mest i varmt vatten, järn eller glas?

Vad behöver man i en termometer för att den ska visa temperaturen?

Vilket aggregationstillstånd har lägst densitet?