tisdag 5 november 2013

Ninas resa

1:
Nina hade det bra i Amerika men kände att det var något hon saknade. Hon ville flytta tillbaka till Polen för att återvända till det hon hade, tillbaka till livet hon levt dvs till alla kompisar, skolan mm. Även om hon visste att det som höll på att hända i Tyskland inte var bra, ville hon tillbaka.
Hon såg nog inte konsekvenserna av det hela, hon trodde inte att det skulle leda till något så hemskt och att det skulle bli så fel, att hon haft så fel om det hon trott. Längtan efter sitt hemland var jättestark och gick över tankarna på säkerheten.

2:
Fanja: Fanja var Ninas mamma, hon var levnadsglad och gjorde alltid allting för sina barn, även när Ghettot blir svårare att leva i. De hade väldigt dåligt med pengar men Fanja ville fortfarande att barnen skulle ha det så bra som möjligt och en någorlunda normal uppväxt. t.ex när Nina fyllde år gick Fanja ut och köpte bakelser och godis som var väldigt svårtillgängliga och dyra.
När de stog i kön som skulle gå ner till tågstationen gav också Fanja Nina hennes ända värdesak, en guldklocka. Hon sa bara spring och tryckte Ninas hand runt guldklockan. Nina sprang så snabbt och länge hon orkade tills hon hittade en skola och gömde sig där. Men en SS-soldat hittade henne och hon tappade klockan, Nina klarade sig dock. 

Rudek: Rudek var Ninas 11 år större storebror och det var tack vare han att Nina överlevde. Han var en väldigt modig person som man kunde lita på. Rudek hade väldigt många kontakter och det hjälpte dem en lång bit på vägen t.e.x transporten ut ur ghettot och ett gömställe/boende. Han var en SS-soldat med många fördelar som de andra polackerna inte fick. Under hans anställning fick han fick uppgift att samla ihop judar till tågen som åkte till koncentrationsläger men när han kunde inte leva med att veta att han hade gjort någonting sånt och sa upp sig.
Rudek var en av de få personerna som faktiskt hade jobb i ghettot så att han sa upp sig var väldigt starkt gjort. Efter andra-världskriget var över så fick Rudek jobb som Polis för sina bedrifter och moraler under kriget.


3: Man köpte och sålde varor innanför och vid vissa fall utanför murarna. Detta var såklart väldigt riskabelt p.g.a att Judarna fick inte gå utanför Warzawas murar och skulle säkert blivit skjutna om nån kom på dem. Den slutliga varan när man bytte varor var alltid mat.
De mest förmögna var de som hade haft med sig mycket smycken, de hade t.o.m råd att gå på restauranger ibland. Så p.g.a de rikaste invånarna kunde butiker hållas öppna även om alla andra var väldigt fattiga. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar