onsdag 5 mars 2014

Dödsstraff

En konsekvensetiker skulle nog vara för dödsstraff för att då får offren och offrens familjer en typ utav rättvisa, kanske känna sig säkrare och sov bättre på nätterna om de visste att brottslingen inte kunde göra dem (mer) skada. Det skulle också ta bort chansen för att han gör mer brott och skadar mer personer och personer i deras närhet.

En pliktetiker skulle antagligen säga att dödsstraff är fel därför att döda en människa är både moraliskt fel, olagligt och i de flesta fall går det också emot religionen. De skulle också kunna tänka lite såhär: om vi mördar också är vi lika hemska som dem som har begått brottet, även om det är menat som ''hjälp'' till offret.

Jag tror att en sinneslagsetiker skulle nog tycka att det var både rätt och fel. Man vill väl för offren och deras nära men man dödar ändå en levande människa, även om denna människa har gjort hemska saker.

Ryssland och Ukraina

Viktor Janukovytj som tidigare var president för ukraina har flytt ifrån landet och på så sett övergav sin post efter protestanter har tagit upp majdan-torget i flera veckor och haft flera utbrott av våld med polisen. Ukrainas mäktige granland Ryssland har nu höjt tonläget mot landet eftersom de har hela tiden stöttat Viktor Janukovytj. Den tillfällige presidenten i Ukraina (Oleksandr Turtjynov) säger nu att han är villig att prata med Ryssland men ställer som motkrav att Moskva måste respektera att landet söker närmare band till EU (rapporterar AFP).

Eget resonemang:
Jag tycker att både EU och USA borde försöka ha ett möte med Putin och Ukraina så att de kan diskutera och försöka komma fram till en lösning så att inte fler personer kommer till skada och vi kan undervika ett (större eller mindre) krig. Jag tror att det nästan måste vara båda EU och USA som ber om detta så att Putin faktiskt lyssnar, eftersom att båda är stormakter känns det som att han måste lyssna då och kanske struntar i det annars. Men det är jättemycket olika faktorer som ingår (ekonomi, makt, resurser mm) så det är svårt att veta hur det skulle gå.
Men det beror kanske på om de hotar med något om han inte går med på det, som om EU kanske säger att de inte längre tänker köpa in gas ifrån Ryssland eller ta över hans flotta i Kaliningrad, för då tror jag säkert att han går med på att förhandla. Men det kan också gå så att han tar och hotar tillbaka med krig eller att använda (i värsta fall) atombomber. Jag hoppas verkligen att invånarna utav Ukraina kan få rösta fram en ny president och att dessa röster inte ändras med eller att den nya presidenten bara blir en person som Putin kontrollerar. Kanske något annat land eller personer kan ta hand om röstningen och röstblanketterna så att detta definitivt inte händer.

Källor:
http://www.expressen.se/nyheter/hojt-tonlage-mellan-ukraina-och-ryssland/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/harda-ord-mellan-ryssland-och-ukraina-banar-vag-for-krig_3318774.svd
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18469510.ab

tisdag 4 mars 2014

Värme får material att svälla


Värme
är inte stilla
rör sig hela tiden
vibrerar
utvidgar
olika emellan ämnen
bimetaller
celsius
termometrar


Olika material utvidgas olika mycket i värme, det beror på hur tätt packade atomerna och molekylerna är. I fasta ämnen rör sig atomerna/molekylerna mindre, de vibrerar knappt. Men desto mindre densitet ett ämne har desto mer kan atomerna/molekylerna få plats att röra på sig.
Detta gör så att olika ämnen utvidgar/sväller olika mycket beroende på värmen. T.e.x när bimetall värms utvidgas de två metallerna olika mycket och detta används i bland annat strykjärn. Ju högre temperatur, desto mer rör molekylerna/atomerna på sig.
 

Detta används också i olika sorters termometrar på olika sätt för att kunna mäta hur varmt det är (°C). T.e.x en av de vanligaste typerna utav termometrar är dem som använder sig av ett glasrör med färgad sprit i. När värmen ökar börjar molekylerna/atomerna i spriten att röra sig och utvidgas, vilket gör att nivån i röret stiger och visar att rummets temperatur har blivit högre (varmare). Eftersom att glas är ett fast material utvidgas det inte synbart av det lilla som temperaturen går upp medan spriten som är ett flytande material gör det.


Vad utvidgar sig mest i varmt vatten, järn eller glas?

Vad behöver man i en termometer för att den ska visa temperaturen?

Vilket aggregationstillstånd har lägst densitet?

tisdag 11 februari 2014

SO lektion sammanfattning 11 feb

Begreppet moksha betyder att man slipper återfödas och samsara är kretsloppet av återfödelse och döden. Om man gör goda gärningar får man bra karma medans om man gör dåliga saker så får man dålig karma. Detta leder till att när man reinkarneras så kommer ens ātman (själ) återfödas som någonting ''dåligt'' om man har gjort dåliga gärningar och därför fått dålig karma.

 T.e.x hundar ses ner på så man vill inte återfödas som en hund, medans kor är heliga djur (även om kon:s mule inte är lika helig för det sägs att shiva satte en förbannelse på den).  En av de största skillnaderna emellan religionerna Buddism och Hinduism är att Buddister tror att man endast återföds som människa medans Hinduer tror att man också kan återfödas som djur.

För att få det bästa möjliga slut på sitt liv som hindu ska man hålla i en kosvans innan man dör för det är den heligaste delen av kon och sedan efter man har fått sin kropp kremerad ska askorna spridas ut i ganges floden. Gangesfloden förknippas med både liv och död för en hindu, detta är för att gangesfloden har en helig roll i hunduismen.
Nästan alla hunduer vallfärdar till ganges för att tvätta sin själ ifrån synder runt en gång om året. Detta gör då mest de hinduer som bor i Indien, det är en norm, helt enkelt en del utav kulturen. Det är som att någon skulle fråga en svensk varför vi sjunger små grodorna runt midsommarstången på våran Svenska högtid midsommarafton, alla kanske inte har ett svar på det för det är bara en tradition som vi har haft sedan vi var små och vi är helt vana vid det. Vattnet kan kopplas till liv för det är tack vare vatten som allting kan växa och leva.
Mina tankar kring kastsystemet är fortfarande likadana som innan: http://josefin-carlsson.blogspot.se/2014/01/hinduismen-tankar.html
Rit är en religiös form utav ceremoni. En fastställd ordning för en förrättning t.e.x en gudstjänst kallas ritual. Symboler är väldigt vanligt inom religion som nästan alltid används vid olika riter, t.e.x kristendomen har ''fisken'' som visar att man är kristen.
                                                                               
Budda är en vanlig symbol för buddismen och är därför avbildad i små och stora statyer som finns överallt att köpa och se i t.e.x Thailand. Nirvana är det högsta målet inom buddhismen och innebär det totala utslocknandet, med andra ord att man är helt fri ifrån begär och självbedrägeri. Den som uppnår nirvana slipper återfödas.

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Moksha & http://www.ne.se/lang/moksha
http://sv.wikipedia.org/wiki/Samsara & http://www.ne.se/lang/samsara

fredag 7 februari 2014

Varför finns religion?, sammanfattning

Filmen berättade om olika religioner och deras plats i våra liv. Sverige är ett väldigt sekulariserat land medans t.e.x Zimbabwe är väldigt religiöst inriktat land. Detta beror på olika levnadsvillkor & hur man mår mm. Människor genom tiden har använt religion för att genomföra sina egna maktbegär och det är därför religion har skapat så mycket krig igenom tiden. Människor kommer alltid vilja vara del av någonting större än sig själva, vare sig det är att vara med i en supportklubb för fotbollslag, att vara fan av ett band eller vara religiös.

måndag 3 februari 2014

Är Pluto en planet?

Vad skiljer den tidigare planeten, numera dvärgplaneten, från de klassiska planeterna?
Svar: Pluto har en mycket elliptisk bana som korsar Neptunus dock är det ingen risk att dessa två krockar. Pluto har inte är ett beteende hos en planet, en planet har en regelbunden omloppsbana runt en stjärna.

Varför bör Pluto inte betraktas som en planet?
Svar:  1992 hittades en till dvärgplanet i en bana utanför Neptunus, sedan dess har över tusen objekt med liknande banor upptäckts. Den största, med det preliminära namnet 2003 UB313, har en diameter som är något större än Plutos. Den har också inte rensat sin omloppsbana på andra himlakroppar.

Finns det anledningar till varför Pluto fortfarande bör betraktas som en planet?
Svar: Den kretsar fortfarande runt solen som alla andra ''klassiska'' planeter i vårat solsystem, bara inte i en regelbunden omloppsbana. Den är också fortfarande en rätt så stor dvärgplanet om man jämför med alla de andra dvärgplaneter som man har hittat.


                               Textsammanfattning om Pluto


Texten handlade om att Pluto inte längre är en del av vårt solsystem och varför det är så. Dels är det för Plutos bana korsar Neptunus bana, alltså är den väldigt elliptiskt.
Pluto upptäcktes år 1930 av forskaren Clyde Tombaughs. Eftersom det var en alldeles ny planet ansåg man att Pluto självklart skulle vara med i solsystemet. Forskare tänkte inte mer på Plutos omloppbana, och fortsatte utforska och forska om rymden. År 1992 hittade en forskare en ny dvärgplanet. Denna var större än Pluto, och då började tankarna om Pluto verkligen skulle ingå i de klassiska solsystemet.
Det hittades även ännu mer små dvärgplaneter utanför Neptunus.
Efter en het debatt om Pluto skulle få ingå i solsystemet så sattes det upp nya regler.
För att det ska få vara en planet i solsystemet måste planeten för det första gå i en omloppsbana kring solen. Den måste även ha tillräckligt med massa för att självgravitationen ska övervinna materialets hållfasthet och skapa det närmaste rund kro.
För att det ska räknas som en klassisk planet krävs det också att planeten måste kunna rensa bort material från sin bana.
Att rensa bort material från sin egen bana klarade inte Pluto, då den inte inte är stor nog. Han har alltså inte tillräckligt med kraft för att kunna göra det.
Pluto upplevde alltså inte alla dessa krav, därför blev det tillslut bestämt att Pluto fick avgå från sin titel som planet i solsystemet.

Källor: https://www.ne.se/rep/astronomi-varför-pluto-inte-längre-platsar

fredag 31 januari 2014

Hinduismen - tankar



Den avlidnes själ, ātman, dör aldrig utan föds ständigt på nytt. Är människan god i detta liv kommer hon att återfödas i en högre kast i nästa liv. Och om hon är ond kommer hon att återfödas i en lägre kast. Detta skulle kunna vara en anledning till att självmord är vanligt bland hinduer.

Jag tycker inte att det är så bra med kastsystemet för det delar in samhället i grupper när alla borde vara lika mycket värda. Det är ett bra tankesätt med att om man är god då får man bra karma och återföds i ett högre kast och tvärtom för ond och dålig karma. Detta skulle ju få människor att vara snällare emot varandra och göra världen till ett bättre ställe, men det är inte bra att folk tänker: nejmen nu har jag ju varit jätte god emot massa människor, men om jag råkar göra någonting dåligt nu så kommer jag att få dålig karma... Men då är det kanske bäst att jag tar livet av mig för att få komma in i ett högre kast när jag återföds.